Ryggsmärta är mycket vanligt och betyder inte automatiskt att något är allvarligt skadat. Vid okomplicerad ryggsmärta är det ofta hjälpsamt att fortsätta med vardagliga aktiviteter efter förmåga, istället för att vila helt under längre tid.
Ett vanligt missförstånd är att röntgen eller magnetkamera alltid behövs för att förstå ryggsmärta. Vid ryggbesvär utan tydliga varningssignaler rekommenderas inte rutinmässig bilddiagnostik i första hand. Bedömningen utgår istället från symtom, funktion, sjukdomshistoria och eventuella tecken på allvarligare bakomliggande orsak.
Ett annat missförstånd är att smärtans styrka alltid visar hur skadad ryggen är. Smärta påverkas av flera faktorer, bland annat belastning, återhämtning, sömn, stress, tidigare erfarenheter och hur länge besvären har pågått.
Ett tredje missförstånd är att man måste undvika rörelse tills smärtan är helt borta. För många ryggbesvär är målet istället att stegvis återgå till rörelse, aktivitet och funktion på en nivå som kroppen tolererar.
Sök vård akut om ryggsmärtan är förenad med nya svårigheter att kontrollera blåsa eller tarm, domningar i underlivet, snabbt tilltagande svaghet i benet, feber, stark sjukdomskänsla eller om smärtan uppkommit efter ett större trauma.
Texten är baserad på generella rekommendationer från NICE guideline NG59: Low back pain and sciatica in over 16s: assessment and management.
